BALANSERADE BARN

Ett barn i balans har lättare för att lära.

FORSKNING & EVIDENS

Arbetsminne och rörelse.

Bra motorik förbättrar inlärningen, september 2016.

Jaana Gottwald, forskare vid Uppsala universitets barn- och babylab, har in i en forskningsstudie visat hur spädbarn med bra motorik är bättre på att lösa uppgifter som kräver bra tankeförmåga. Jaana Gottwalds forskning visar att om man tidigt uppmärksammar barn med motoriska problem kan man undvika inlärningsproblem senare i livet.

Svensk sammanfattning

Den här avhandlingen handlar om förhållandet mellan handlingsutveckling och kognitiv utveckling. Idén om förkroppsligad kognition (embodied cognition) undersöks genom att föra samman två nivåer av handlingskontroll: prospektiv motorisk kontroll och exekutiva funktioner (executive functilingen).

Förmågan att planera våra handlingar är en förutsättning för att kunna nå våra mål. Handlingar kan arrangeras i en kontrollhierarki. Till den lägre nivån hör prospektiv motorisk kontroll och till den högre nivån hör kognitiv kontroll. Med prospektiv motorisk kontroll menas hur vi rör oss för att uppnå koordinerade målinriktade handlingar, som när vi sträcker oss efter en kopp kaffe. Med kognitiv kontroll – exekutiva funktioner i denna avhandling – menas hur vi genomför målinriktade handlingar samt kombinationer av handlingar för att uppfylla medellånga samt långsiktiga mål, som till exempel att avsluta en doktorsavhandling. Prospektiv motorisk kontroll och exekutiva funktioner är välstuderade hos vuxna, men den tidiga utvecklingen av dessa förmågor är ännu inte helt klarlagd.

I denna avhandling ingår tre empiriska rörelsemätningsstudier om prospektiv motorisk kontroll och exekutiva funktioner hos spädbarn. I Studie I undersöktes prospektiv motorisk kontroll av pågående handlingar. 14 månader gamla spädbarn fick lyfta föremål som vägde olika mycket. Genom att jämföra användningen av både visuell och icke-visuell information, samt enbart icke-visuell information, undersöktes hur spädbarn integrerar inform- ation från flera informationskällor. I Studie II undersöktes prospektiv motorisk kontroll av framtida handlingar i handlingssekvenser genom att titta på grip- och placeringshandlingar. Samtidigt undersöktes hur väl Fitts lag kan förklara rörelsernas duration hos spädbarn. I Studie III studerades prospektiv motorisk kontroll i relation till exekutiva funktioner genom att studera arbetsminne och beteendehämning hos 18 månader gamla barn.

Huvudresultaten är att 14 månader gamla barn kan kontrollera sina handlingar prospektivt baserat på olika typer av information om objektens egenskaper som i detta fallvikt. Utöver förmågan att kontrollera sin pågående handling, så kan 14 månader gamla barn även ta hänsyn till sina framtida handlingar, och anpassa den första handlingen i handlingssekvensen efter svårighetsgraden på nästkommande handling. Vid 18 månaders ålder är pro- spektiv motorisk kontroll vid manuella handlingar, som att gripa, relaterat till de exekutiva funktionerna arbetsminne och beteendehämning. Dessa resultat stämmer väl överens med idén om att exekutiva funktioner bygger på prospektiv motorisk kontroll. Jag föreslår att exekutiva funktioner grundar sig i den motoriska utvecklingen. Med andra ord bör man se tidiga exe- kutiva funktioner som förkroppsligade (embodied).

Forskningen i sin helhet:

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:942682/FULLTEXT01.pdf