En av de första rörelserna som utvecklas hos barnet är rulla. Barnet rullar från mage till rygg och tvärtom. Detta är utöver teknik, en viktig del i utvecklingen av bålmuskulaturen. Barn som har svårt att sitta upprätt har ofta en svag bålmuskulatur och problem med balans. Att rulla kan öva upp den. Att rulla, övar även kroppskontroll och samspelet mellan höger och vänster sida. Låt barnet ligga rak på golvet med händerna över huvudet och rulla åt sidorna med hela kroppen. Barn har en tendens att lösa situationer även om det inte sker på ett helt rätt sätt. Klarar barnet inte övningen på egen hand kan du visa barnet hur det ska gå till genom att hjälpa barnet att rulla.
Vid den här åldern kan barnet vända sig från mage till rygg eller tvärtom:
3 månader – 8 månader
Övningar:
• Ligg rak på golvet med händerna över huvudet och rulla åt sidorna. Låt barnen rulla
varandra.
• Gunga ihopkrupen som en boll, sida till sida, låt barnen rulla varandra två och två.
• Rulla in barnet i en matta.
• Gör kullerbyttor.
• Gungstol, parvis håller barnen varandras händer, den ena sitter på huk och den andra
står mitt emot. När den ena stiger upp sätter sig den andra.
Gruppövning:
• Rulla stock. (Fungerar även som lagtävling) Fem till sex deltagare lägger sig tätt intill
varandra på magen. En deltagare lägger sig som en ”stock” på rygg tvärs över alla
andra. De som ligger bredvid varandra rullar samtidigt åt ett bestämt håll (jämför
med att flytta en vikingabåt). När ”stocken” har rullat av lägger sig den deltagaren
längst fram bredvid de andra och deltar i rullandet. Den som ligger sist lägger sig
ovanpå som ”stock”. Det lag som först hinner en viss sträcka eller när alla i laget har
gjort en/två gånger vinner.
Svårare rörelser
• Dyk genom en rockring och rulla ett varv framåt.
• Dyk genom en rockring och slå en kullerbytta framåt.
• Gör kullerbyttor i romerska ringar eller över ett räcke.
Att åla är en korsrörelse där underkroppen samverkar med överkroppen. Barn som inte kan åla har en tendens att dra sig fram med händerna utan att använda fötterna som stöd. När man utför rörelsen åla, använder man vänster hand och höger ben samtidigt i en korsrörelse. Har ett barn svårt att åla med benen utan istället drar sig fram med händerna, placera då ett föremål, exempelvis en kudde i händerna och låt barnen kravla med benen.
Vid den här åldern kan barnet åla:
3 månader – 10 månader
Rörelser
• Kräla som en orm. Låt barnen kräla som ormar fram och tillbaka.
• Ormar som jagar varandra. Placera en svans i byxlinningen och låt barnen jaga varandra krälandes på golvet. Den som har flest svansar i handen när tiden är ute har vunnit.
• Åla på olika sätt. En viss sträcka med att hålla stjärten högt respektive lågt.
• Åla baklänges.
• Åla olika banor. Slalom, över och under hinder. Omväxlande på mage och på rygg.
• Placera fjädrar på golvet som barnen ska blåsa på och åla i kapp.
Barn som inte kan krypa har en tendens att hasa sig fram på rumpan. Ibland hoppar barn över detta moment och det kan då vara lämpligt att träna på rörelsen. Att krypa gör man med vänster hand och höger ben samtidigt, i en korsrörelse.
Vid den här åldern kan barnet krypa:
5 månader – 12 månader
Rörelser
• Kryp på en tejpad linje. Försök hålla både händer och knän på linjen.
• Kryp baklänges på en tejpad linje.
• Kryp genom rockringar, en slalombana eller andra banor.
• Kryp med en ärtpåse på ryggen. Leken kan utföras som tävling.
• Kryp i olika geometriska figurer. Kvadrat, triangel mm.
• Kryp på en bänk.
Ett barn med låg muskeltonus kan ha svårt att stödja både på armar eller fötter. Vissa barn har svårt att hålla emot i hand- respektive fotleder. Detta kan ge en sämre koordination och en känsla av att all energi går åt till att hålla sig upprätt i lederna.
Stödja är viktigt för skriv- och handrörelsen. Ett barn som inte har tillräckligt med stöd i lederna kan ha svårt att skriva. Stilen blir trubbig, orytmisk och otydlig.
En annan tydlig rörelse är när barnen ska ställa sig på alla fyra. Ett barn som har lätt för att stödja ställer sig med handflatorna mot golvet. Ett barn vars leder inte stödjer, knyter ofta händerna och balanserar på knuten hand eller spretar med fingrarna för att få stabilitet.
Vid den här åldern kan barnet stödja på händer och fötter:
5 månader – 12 månader
Rörelser
•Barnet står upp och stödjer sig med en hand i golvet. Barnen ska
springa runt sinegen hand.
• Gå skottkärra.
• Stå på alla fyra och sparka med fötterna som hästar som slår
bakut.
• Sätt händerna på en bänk. Hoppa upp och ner med fötterna på
varsin sida om bänken. Flytta fötterna från sida till sida. Harskutt!
• Händerna i golvet och klättra med fötterna högre och högre upp på en ribbstol.
• Hjula.
• Grodhopp.
• Stå på händerna.
Balanssinnet utvecklas tidigt i graviditeten och är viktig för utvecklingen av nervsystemet. Balansen styrs från innerörat och dess uppgift är att hålla kroppen upprätt, korrigera lägesförändringar och förflyttningar. Balansen är basen för varje motorisk rörelse och är nödvändig för att barnet ska kunna rulla, krypa, gå, springa, hoppa, snurra och cykla. När barnet utför komplexa rörelser, som kräver mycket koordination såsom att klättra eller slå en kullerbytta, då behövs ett utvecklat balanssinne. Balanssinnet påverkar även vår visuella förmåga och det vi kallar rumsuppfattning.
Vardagliga rörelser som stimulerar balanssinnet:
• Snurra på snurrstol
• Gunga
• Åka rutschkana
• Pulsa i snö
• Hänga i knäveck
• Cykla
• Gå på ojämn mark
• Klättra i träd
• Hoppa över diken och balansera på stockar och stubbar.
• Dans och rytmiska lekar
Utmaningar
• Hoppa på ett ben på en tjockmatta från den ena sidan till den andra.
• Balansera med händer och knän på en pilatesboll.
• Balansera med knäna på en pilatesboll. Kasta en boll till en kompis som balanserar på en likadan pilatesboll.
Lekfulla balansövningar
Balansera en ballong på följande kroppsdelar:
Huvudet, axeln, armbågen, ryggen, låret, foten, näsan, handen.
Kommer ni på fler kroppsdelar att balansera ballongen på så testa och se hur länge ni kan ha den där.
Det är bra om ni hjälps åt att räkna samtidigt som någon balanserar ballongen.
Köa och håll balansen
När man hoppar använder man sig av både koordination, det kinestetiska sinnet och balansen. Olika kombinationshopp stimulerar lillhjärnan. När man hoppar höjs muskeltonus för dem som har låg muskeltonus. Det innebär att man kan kickstarta kroppen och kroppens energi. Kom ihåg att det är lättare att hoppa framåt än på stället.
Vid den här åldern kan barnet att hoppa:
3 år – hoppa jämfota på stället
4 – 5 år – hoppa på ett ben
6 -7 år – hoppa hopprep
Hoppövningar
• Hoppa över hinder. Hindren bör inte vara högre än 10-15 cm. Hoppa utan ansats.
• Hoppa i rytmiskt mönster. Ex jämfota – isär, två ggr i kors – två ggr jämfota.
• Hoppa hage.
• Hoppa studsmatta.
• Hoppa i rockring. Börja med att svinga den över huvudet och spring igenom. Ett perfekt sätt att träna sig inför rephoppning.
• Hoppa på tjockmatta. Jämfota och på ett ben.
• Hoppa hoppsasteg.
• Hoppa polkahopp.
• Hoppa omväxlande med en klapp på höger häl och en klapp på vänster häl.
När man klättrar använder man de flesta stora muskelgrupperna i kroppen! Bålen som har en avgörande roll för kroppens rörelse och koordinationen. Arm- och handstyrka stimuleras vid klätterövningar som även aktiverar det kinestetiska sinnet, koordinationen och synen.
Vid den här åldern kan barnet att klättra:
1-2 år – klättra på möbler och lättare saker
2 -3 år – klättra bra
Rörelser:
• Klättra på lekplatser.
• Klättra på ribbstol.
• Klättra i träd eller repstege.
• Lägg en repstege på golvet.
• Klättra upp på olika saker i olika höjd.
”Hänga-rörelsen” stimulerar handmotoriken, styrka i nacke och armar och lär barnet att koordinera kroppen. Har barn svårt för rörelsen kan de behöva träna händernas gripförmåga först. Barn som tycker om att klättra och hänga har oftast inga hållningsproblem. De orkar hålla upp sin kroppstyngd. De förstår också när man ska hålla och släppa.
Rörelser
• Hänga i lianer.
• Hänga i ringar och svinga sig förbi ett hinder.
• Klättra i ribbstol utan att ha stöd för fötterna.
• Sitt mitt emot varandra med raklånga ben på golvet. Kila fast benen i varandra och håll varandra i händerna. Luta er växelvis tillbaka.
Till detta inslag finns inget rörelsekort
Bollar, bollar och bollar. Bollekar kan man möta i alla delar av världen och i alla åldrar. Bollspel är en social lek som skapar kontakt. När man börjar med bollekar bör man använda stora mjuka bollar. I förskolan kan man också använda sig av ballonger eller sjalar, eftersom de är lättare att fånga, då de dalar långsamt. Även ärtpåsar är lätta att fånga, då de inte studsar iväg.
Vid den här åldern kan barnet att kast och fånga:
3 – 4 år – kasta
4 – 5 år – fånga
Börja i följande ordning:
– Ballong eller sjal
– Ärtpåse
– Stor boll
– Liten boll
Lekar
• Tunnelboll. Barnen står på en lång rad efter varandra med särade ben. Första man rullar bollen bakåt
genom tunneln. När det sista barnet får tag på bollen, springer den fram och ställer sig främst i ledet och
upprepar. Två lag kan tävla mot varandra.
• Jorden runt. Barnen står i en ring, ett barn håller i en boll. Läraren klappar i händerna och barnen
skickar bollen mellan sig. När läraren klappar i händerna ska barnet som har bollen springa ett varv runt
gruppen. Två lag kan tävla mot varandra. Det lag som först springer runt gruppen får ett poäng.
• Stopp! Gör leken parvis men låt alla barnen springa fritt tillsammans på samma yta. Ett par har en boll
som de kastar mellan sig. De andra barnen springer fritt i salen. Den som fångar bollen stannar genast
medan kamraten springer i ett nytt läge där bollen ska tas emot. Den som fångat får inte springa. När
den som har bollen är i ett bra läge, för att pricka någon av sina kamrater ropar den STOPP. Alla måste
stå stilla. Lyckas personen med bollen träffa någon får denne och dennes kamrat ta över bollen och för
söka pricka någon annan.
• Luftpingis. Tejpa fast ett snöre i en pingisboll. Tejpa upp andra änden av snöret i en dörröppning. Träna
på att slå bollen med ett pingisrack eller handflatan.
Färgkoda genom att placera en färgad tejp på ena benet och motsatt hand.
