Daglig skolidrott gav ökad fysisk aktivitet senare i livet

Bunkeflomodellen är Sveriges längsta och kanske bästa studie inom fysisk aktivitet. 1999 startade projektet med att man införde daglig fysisk aktivitet i 45 minuter på två skolor i området utanför Malmö. Man studerade även barnens motorik och gjorde en specialpedagogisk insats med motorisk träning vid två tillfällen per vecka för de barn som behövde stärka sina motoriska grunder.

Under åren har flera olika delstudier presenterats och i slutet på 2019 kom den senaste delstudien. Studien som är gjord på barnen som var med vid projektets start och som idag är i 25 års åldern fokuserade på deltagarnas nuvarande fysiska vanor. Man ställde sig helt enkelt frågan; Kan vi ge våra barn en regelbunden vana till daglig fysisk aktivitet så som vi skapat vanor med exempelvis daglig tandborstning?

Tidigare studier har visat att barnen från Bunkefloprojektet under skolåren var mer fysisk aktiva än barnen i kontrollgruppen som hade fysisk aktivitet 60 minuter per vecka. 

Genom den nuvarande studien ville man undersöka om de goda vanorna följt med upp i vuxenlivet. Man ville ta reda på om det 20 år senare fortfarande fanns skillnader i vanor av fysisk aktivitet mellan eleverna som gått på skolorna i Bunkeflo och eleverna som gått på de fyra skolorna som tillhört kontrollgruppen några km från Bunkeflo. 

Resultatet visade att de personer som haft daglig skolidrott i grundskolan spenderade i genomsnitt tre timmar mer per vecka på fysisk aktivitet i vuxen ålder. 

Vid uppföljningsbesöket, tre år efter avslutad intervention, fann man att de personer som haft daglig skolidrott i grundskolan i genomsnitt spenderade tre timmar mer per vecka på fysisk aktivitet än de som gått på kontrollskolorna. De spenderade dessutom fyra timmar per vecka mindre på stillasittande aktiviteter. 

Vad är förklaringen?

Hur kan det komma sig att ökad skolidrott påverkar beteendet på detta sätt? Forskarna har inte kunnat komma fram till varför men spekulerar i följande teorier:

• att barn som får rikligt med fysisk aktivitet under uppväxtåren tycker det är kul, lär sig motoriken som krävs för idrottsutövande och skapar goda fysiska förutsättningar att vara aktiv på egen hand, men även för att ta upp gamla motionsvanor igen efter en tids uppehåll i träningen.
• att det beror på en omedveten upprepning av ett inlärt beteende där man fortsätter att röra på sig på för att man alltid gjort det, utan att egentligen förstå varför.
• att den utökade skolidrotten och den massmediala uppmärksamheten kring projektet vid studiestart ledde till bättre kunskap om fysisk aktivitet och att den vetskapen blev en drivkraft att fortsätta vara fysiskt aktiv på egen hand efter avslutad intervention.

.

Föreläsning! Vill ni ha besök av oss?

Önskar ni få mer inspiration och skapa bra strukturer till hur ni kan införa mer fysisk aktivitet, rörelse, Brain breaks, motorik och pulsträning i er förskola eller i ert klassrum? Föreläsningen ”Rörelsens och motorikens påverkan för inlärning” ger praktiska exempel på hur ni kan skapa en aktiv skola eller förskola. 

70% av föreläsningen är praktisk och passar perfekt på en APT eller studiedag!